Bergsväg

 Dessa bilder får illustrera mina erfarenheter hitintills om studier i franska. Det har varit en uppförsbacke, varmt och svettigt, en smal och kurvig väg med inga skyddsräcken vid stupkanter. Jag har fått ta det lugnt, steg för steg, vila emellanåt, pepp och stöd från klasskompisar som delar samma krävande rutt. Andfådd, gråtfärdig (med Todorov), svindel av alla nya grammatiska- och fonetiska regler som ska hållas i minnet, fokus på ämnet/ vägen för att inte gå vilse.

 Det har krävt envishet, finsk sisu, familjens stöd, noga planering av dagen för att hinna med så mycket som möjligt,  några (?) croissanter och i tuffa situationer också bakverk från pâtisserie, sömn och simning. Men vet ni, även om jag har långt kvar till toppen så har jag fått uppleva magiska stunder med ett fantastiskt utsikt över det franska grammatiska landskapet och börjat inse och förstå allt fler tecken som bildar allt större helheter. Jag kan få gråt i halsen av glädje och stolthet av att kunna njuta av de franska noveller som jag har slitit med men som jag nu förstår berättelsens dubbla budskap. 

Så bakom de karga klipporna skymtar någonting väldigt vackert. Jag ska inte ge upp trots tidvis förtvivlan. Jag vill se allt, jag vill förstå allt. Och jag vill bli förstådd. 

 Vägen i bilden kallas för Route des Crêtes. Den slingrar från Ciotat till Cassis. 

Marseille!

Jag hade ledigt idag på riktigt. Inte en endaste uppgift har gjorts och den här pausen behövde jag verkligen. Bästa sättet att undvika läxor är att åka bort, vilket jag gjorde. Jag har vandrat Marseilles gator upp och ner under hela dagen. Även om jag har varit i Marseille tidigare så kunde mina duktiga guider visa mig en annan sida av staden. 

Basilique  Notre- Dame de la Garde skymtar på bildens bakgrund. Dit får jag åka vid nästa besök för tiden räckte inte riktigt till allt spännande idag.
 

Här en vy över gamla hamnen som har betytt mycket för stadens utveckling under århundraden. Marknader och massor av kaféer och restauranger ligger tätt längst hamnkanten. Det var en extra varm och solig dag idag och det kändes som hela Marseille var ute och njöt av den vackra sensommardagen.

Väggarna kom till nytta på många ställen i Marseille där olika sortens konst tog plats i det offentliga rummet.

Det här är Marseille! inte så välputsat och skinande men i allra högsta grad levande stad.

Graffiti kunde man se lite varstans i Marseille. Hur tillåtet det är/ var, vet jag inte men bilderna drar beundrande blickar både från lokala invånare och från turister.

När man har gått och gått i hettan behöver man ta en paus och få lite mat i magen. Jag fick väldigt mycket mat i magen. Jag såg säkert väldigt ynkligt och svältande ut eftersom min portion med alla dessa skålar skulle ha räckt till en mindre familj.

Spännade stad där det finns mycket att se och uppleva. Rekommenderar varmt!

Ciotat

 

Redan under första veckan i Frankrike ordnade skolan en utflykt bl.a. till Ciotat som ligger drygt en halv timmes körning från Aix.  Ciotat, en liten mysig stad har ca. 36 000 invånare. 

Vi råkade pricka in den stora marknadsdagen då hela stadens kustlinje var fullt med lokala producenter och hantverkare av olika slag. Det var mycket varmt, över 30 grader så man vågade inte köpa livsmedel som inte kunde läggas i kylen under dagen. Matsäcksmat var dock lätt att hitta.

Ciotat är känd för två saker:

1) Där spelades det in en av världens första filmer " L'Arrivée d'un train en gare de la Ciotat" av bröderna Lumière 1895. Dessutom finns där en av de äldsta bion. Ovanstående bild är dock en annan bio vilket bevittnar fransmännens kärlek till film och filmindustri. Minst två bion på 36 000 invånare! 

2) Det var också i Ciotat där Jules Le Noir uppfann spelet pétanque 1907. Första turneringen hölls 1910. Bilden ovan är från andra sidan av lilla hamnen. Hela den kustremsan på motsatta sidan var marknadsområde. Bakom mig (som inte syns i bilden naturligtvis) låg en rysk yacht som höll på att renoveras. Det sades tillhöra någon oligark. Vem vet, stor och lyxig var den i alla fall.  

Kvällsmål

 Fyra veckor har redan gått! Tiden går verkligen fort. Trots få lärarledda timmar så får man verkligen vara noga med att man organiserar dagen så att studierna får den mesta tiden dvs minst 5-6 timmar dagligen men oftast mer. Dessutom är jag lätt distraherad och långsam vilket också påverkar tidsåtgången. Ändå känner jag hela tiden att jag ligger efter, eftersom jag inte hinner repetera så som jag skulle vilja. Mitt liv hänger inte på dessa 30 poäng men om man har tagit tjänstledigt från jobbet och plockar sparade medel från bankkontot  för att kunna vara här så är detta inte enbart för nöjes skull. Bättre chans att lära mig franska kommer jag aldrig mer få.

Så när man väl försöker tolka olika upplysnings filosofiska tankar på franska (var gråtfärdig) och samtidigt känner att jag borde börja med fonetiken också så det där med att hinna laga mat blir lite åsidosatt. Jag erkände direkt till läraren i skolan att Todorovs forskning om upplysningstidens idéer  och jag hittade inte varandra mer än bitvis. Hon ställde upp och vi gick igenom frågorna en efter en i vår grupp vilket var till STOR hjälp. Efter det så kände jag bara, att nu glömmer jag kastrullerna hemma och tallriksmodellen. Och det blev en kvällsmål ute i stan. Mycket gott var det och mätt blev jag.  Innan kvällen var slut så kände jag att Todorov har spelat en viktig roll i mitt liv. Med mat i magen klarar man av svåra utmaningar. 

Paul Cézanne

 Konstnären Paul Cézanne (1839-1906) föddes och bodde här i Aix största delen av sitt liv. Hans sägs påverkat bl.a. Picassos måleri. Kulturarvets andra dag hade jag bokat ett besök (gratis) i  Cézannes ateljé med guidning. Guiden pratade väldigt fort men ett och annat hann jag fatta. Han som flera andra konstnärer var förtjust i ljuset och han ville ha en ateljé med fönstren i norr och söder läge. Det fanns inte en sådan så fick han bygga själv sin ateljé. Han målade gärna stilleben och äpplen var en av hans favoritmotiver. Här nedan bilder från besöket. 

Målningen och nedanstående bilden hittar man föremålen som han hade använt i sin målning i hans ateljé.

Ateljéns maffiga fönstren

Full pott!

 Det är inte många gånger jag har ätit ute under dessa tre första veckorna här i Frankrike. Och de gångerna jag har gjort det, har jag tyvärr hamnat på turistfällor med ganska dyra priser och inte speciellt god mat.

 Idag kom vändningen! Vi, några stycken studerande, hade bestämt att äta lunch ute och hittade oss sedan vid en sidogata 5, rue Fernand Dol. Nu kamrater kan vi börja prata om det kulinariska franska köket och till ett rimligt pris. Fisk och potatisgratäng och äppelpaj/ tarte de pommes som efterrätt för 17 euro. Oj, oj, oj! Snabb, vänlig och rolig service, mycket trevlig omgivning och mycket goda smaker. Platsen har alla förutsättningar att bli min stammisplats här.  

Jag kan varmt rekommendera La Brocherie! 

Badmössa

 

Jag är numera ägare till en blå badmössa. Utan den hade jag inte fått inträde i bassängen. Kostnad endast 4 euro i simhallens automat. Jag valde en blå. En storlek! Mitt huvud är inte skapat för EN storlek.

 Det var en kamp innan jag fick den på huvudet och de allra flesta hårstråna inne. Det kändes som någon försökte krympa mitt huvud. Jag befarade att jag svimmar i bassängen när blodet inte cirkulerar ordentligt i skallen. Jag svimmade inte men fick dra den neråt vid varje 100 meter så att håret inte syntes. Franska badvakter är noga ordningsvakter och man får lätt tillsägelser om inte de gemensamma reglerna följs.

 Hoppas den töjs till nästa gång.