Gott nytt år 2013!

Vilket innehållsrikt år jag har haft! Jag har mött stimulerande utmaningar i mitt uppdrag som oppositionsråd. Visst kan det vara motigt ibland och det har hänt att jag har blivit riktigt arg på majoritetens agerande. Det finns dock många ärenden där vi har varit helt överens om och ärenden där vi har kunnat diskutera oss till en gemensam lösning. Jag önskar att vi behåller lugnet  i kommunhuset nästa år och att vi kan utveckla samarbetsformerna med våra tjänstemän till kommuninvånarnas bästa.

Alla möten med många nya och gamla vänner, arbets- och partikamrater har bidragit till att jag är nöjd med det gångna året. Ni har alla hjälp till, gett råd, stöttat, tröstat och lyssnat när jag har behövt det. Ni har slitit tillsammans med mig. Ni är mer värdefulla än ni anar! Hoppas jag har kunnat ge någonting tillbaks till er också. 

2013 innebär nya spännande utmaningar och mycket jobb (året före valåret) men det innebär också nya möjligheter och nya möten och händelser förhoppningsvis bara positiva! Jag önskar er alla ett gott nytt år!

Vallentunafria nättidningen ställde en fråga till mig och till ett antal andra Vallentunabor om våra förhoppningar inför 2013. Det var verkligen inte en lätt fråga. Skulle jag svara som Jaana, som mamma eller som Sossemor, oppositionsråd? Jag har naturligtvis mina alldeles egna privata önskningar och förhoppningar inför nästa år. Dessutom har jag många politiska förhoppningar eller mer av målsättningar inför nästa år. Mitt svar blev en diffus kombination av privat och politisk önskan. Jag borde dock ha gett några praktiska exempel som arbete åt dem som inget annat önskar än att få jobba, utbildningsplats för de som drömmer om det, fred, hälsa och kärlek...listan kunde ha blivit lång.

Det var naturligtvis också intressant att läsa andras önskningar. Exempelvis Mattias Andersson (C) har förmågan att ställa sig utanför politiken trots han i allra högsta grad är själv folkvald politiker i kommunfullmäktige och är del av styrande alliansen som beslutar om hur och vad som görs i kommunen. Han önskade bl.a. konstgräsplan i Össeby.  När vi begärde votering i kommunfullmäktige i höstas om konstgräsplan på Össeby IP så röstade han INTE FÖR det förslaget. Inte en endaste (C), (FP), (M) eller (KD) politiker gjorde det. Det här visar hur alliansen fungerar: de säger ett och gör annat. Nu hoppas jag att Mattias lyckas övertyga sina allianskamrater att budgetera pengar för Össeby inför 2014=valåret. Det brukar gå lite lättare under valåret.

Jag blir nog aldrig färdig med papperssorteringen på kontoret. Jag hittar hela tiden intressanta artiklar, rapporter och broschyrer som lockar mig att läsa dem. Det har alltså funnits en orsak varför jag har sparat dem: jag har insett att den inspirationen eller kunskapen som finns i dessa pappershögar kommer jag att behöva i framtiden.

Idag läste jag om en förstudie som har några år på nacken men som lyfter fram viktiga faktorer som är användbara också idag. Den studien heter: "Bostäder för framtidens äldre i Vallentuna kommun". Trygghetsboenden som förhoppningsvis kommer att byggas under nästa år är eller borde vara en del av mycket större arbete med att tillgodose de äldres behov och önskemål när det gäller boendet. Om vi tar valfriheten på allvar så behövs det nya projektgrupper och arbets- och planeringssätt som försäkrar långsiktig bostadplanering för de äldre så slipper vi de akuta dyra lösningar som bostadsanpassningar kan innebära.

(S) motion om rätten till heltid, möjlighet till deltid blev nedröstad på senaste kommunfullmäktigemötet. För oss rätten till heltid är en självklarhet som vi kommer att fortsätta att kämpa för. Jag fick en Nynäshamns infomapp av Liselott Vahermägi när hon besökte oss för ett drygt ett år sedan. I mappen finns en mycket användbar broschyr om hur den (S) + (FP) styrda Nynäshamn gick tillväga när de påbörjade arbetet med att erbjuda heltider till de medarbetare som så önskade.

Tillsammans med facket har de kunnat höja kvalitén på kommunalservicen bl.a. för att fler heltidsanställda betyder fler bekanta ansikten för brukarna istället för timvikarier. En viktig del av att hela projektet har lyckats är att Nynäshamn byggde upp ett bemanningscentrum med ett antal heltidsanställda som rycker ut på de arbetsplatser som saknar personal. I bemanningscentrums bokningssystem kan medarbetarna ange tider då de kan tänka sig att arbeta på sin egen eller på en annan arbetsplats än sin ordinarie. Resurserna överförs dit de gör mest nytta. Vikariebehovet kan också lösas åtminstone delvis på detta sätt.  Nynäshamn har lyckats erbjuda "jämnställhetsinsats som ger fler kvinnor möjlighet att stå på egna ben" med ett system som bygger på flexibilitet och de anställdas individuella önskemål.

De totala lönekostnaderna har varit konstanta eller sjunkit i Nynäshamn pga att timanställningar och övertidsersättningen har minskat kraftigt. Att kunna leva på sin lön... så som en anställd säger det: "Nu har jag pengar över när räkningarna är betalda." Vårt (S) vallöfte står kvar: Rätt till heltid, möjlighet till deltid!

Promenerade till jobbet i alla fall idag. Kände mig lite rastlöst och behövde komma ut. Jag påbörjade att läsa förstudien om Arlandabanan/bussförbindelsen. Byråkratiska texter, studier eller helt vanliga tjänsteskrivelser har ofta för mig obegriplig struktur. Varför måste man upprepa allt flera gånger om i samma rapport? Gör det rapporten "finare" på något sätt? Jag tycker att det är slöseri av läsarens och skrivarens tid och slöseri av papper att skriva samma bakgrundsfakta flera gånger om på olika ställen i samma rapport.
Att försöka räkna hem Roslagsbanans förbindelse till Arlanda går inte. Hur många tågförbindelser har man kunnat räkna hem i planeringsfas? Inte många! Vi måste kunna satsa på LÅNGSIKTIGT hållbara trafiklösningar även i länets nordöstra delar och vi måste minska bilberoendet. Spårbunden trafik innebär alltid barriäreffekt oavsett var i landet det byggs. Det är bara att acceptera. Det mest naturliga är att man bygger förlängningen av Roslagsbanan till Arlanda och möjliggör bl.a. att anställda i Arlanda området kommer att kunna välja att bo även i vår del av länet i framtiden. Det här är inte stridsfråga mellan (S) och alliansen i Vallentuna, ja i hela nordost, utan vi alla inser vilka positiva utvecklingsmöjligheter denna bana skulle innebära för bostadsbyggandet, tillväxten och inte minst för miljön!

              God jul! Önskar Sossemor

Vinter utan snö är ingen riktig vinter. Årets vinter har hitintills visat sin allra vackraste sida med massor av snö och lagom med minusgrader. Den socialdemokratiska äldregruppen har speciellt intresse för hur snöröjningen i kommunen sköts. För de äldre kan det vara ödesdigert om plogningen inte fungerar.
Kommer man fram med vagn och rullator, plogas trottoarer eller tvingas man gå på vägen, blir det alldeles för hal yta efter plogningen, fungerar sandningen, hur ser plogningsprioriteringen och tidsplanen för det ut egentligen, försämras sikten av höga snöhögar vid vägkanter/ korsningar är frågor som också dagligen gör sig påminda om när jag promenerar till jobbet. Det är mycket viktigt att de entreprenörer som har detta som sitt uppdrag är lyhörda för de problem som dyker upp under de vintermånaderna och verkligen försöker tillmötesgå de olika behov som olika grupper har när det gäller snöröjning.
Låt oss hoppas att inga olyckor sker pga. dåligt skött snöröjning i år.

Jag blir så in i hjärtat berörd och extremt upprörd när jag läser i dagens DN om familjer med barn som vräks. Att behöva packa ihop sina ägodelar och tvingas lämna hemmet, den trygga platsen i ens liv är svårt för en vuxen. Det finns inga godtagbara orsaker att utsätta barn för det! Samhället måste kunna erbjuda andra lösningar när familjer hamnar i stora svårigheter och klarar inte boendekostnader. Barnens bästa ska gå först!Vad vinner samhället ekonomiskt med att skicka hemlösa småbarn till vandrarhem, motell och tillfälliga övernattningar hos kompisar? Med den rotlösa, otrygga tillvaron ökar risken att misslyckas i skolan...med livet och då får skattebetalare pröjsa miljoner, mångdubbelt mer än månadshyran. Det kan inte vara meningen med samhällets skyddsnät att den används först när det kan redan vara för sent?  Jag törs nästan inte fråga om vräkningar där barn är involverade förekommer  i vår hemkommun, men jag måste!

Jag ber om tidsfrist med KF-redovisningen. Jag måste låta känslorna svalna först så slipper jag ångra mina ord efteråt.