Jag träffade en av mina kolleger idag i skolans matsal och hennes ögon lyste starkare än stjärnor på himmelen. Hon hade blivit farmor!Hennes lycka gick inte att ta miste på. Ett litet knyte som föddes på julafton. Välkommen till världen! Tänk att det saknades just en som du.
Tänk att få hålla i famnen en liten miniatyrmänniska, alldeles ny och så hjälplös. Det väcks starka känslor hos mig med. När jag tänker efter så är moderskänslan den starkaste känslan sossemor har. Den finaste titeln jag har fått hitintills är "mamma". Om jag har tur så en dag blir jag kanske också "mormor" eller "farmor". Dubbellycka! Kommer mitt hjärta att klara av det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar