Vågar nästan inte säga det högt men veckans Mitt i Vallentuna har många läsvärda artiklar.

Har fått veta att några av lärarkollegorna har fått sin legitimation. Hopp om att jag får den också under våren finns alltså. Det var mina partivänner som tog upp funderingen att visst lärarleg. är ett steg åt rätt riktning men den är inte ett bevis på att du är en duktig lärare. Den är ett bevis på att du är behörig att undervisa i vissa ämnen på vissa stadier. Legitimeringen inkluderar inte lärarskickligheten mer än att du har en gång i världen fått lärarexam. Vi vet att det är ingen garanti att man är lämplig som lärare eller har de egenskaper som gör dig till en duktig lärare. Allt ser man inte under de praktikperioder under utbildningen och vissa lärarfärdigheter utvecklas under årens lopp hos de flesta men inte hos alla. Läraryrket passar inte för alla, det är sanningen.

Årets nationella prov för år 9 startades idag med läsförståelseprov i svenska. Läsförståelsen kräver kontinuerlig övning från den stunden eleven lär sig läsa, under hela skoltiden och fortsätter hela livet ut. Man lär sig inte läsförståelse utan att läsa. Det räcker inte att elever läser själva tyst varje morgon 20-30min. Det krävs bl.a. lärarledd diskussion om texten/boken. Det krävs ordförklaringar, synonymer, ... Det krävs mycket jobb både av läraren och eleven. I vårens läsförståelseprov i svenska år 9 ska resultatet av det arbete synas.

Varje år finns det alldeles för många elever som inte får godkänt i nationella prov. Vems "fel" är det? Elevens? Föräldrarnas? Föräldrarnas utbildningsnivå? Andra sociala faktorer? Skolans? Lärarens? Rektorens? Eller politikernas fel? Jag bryr mig egentligen inte om att hitta källan till misslyckanden. Jag kan bara inte acceptera att normalbegåvade elever klarar inte målsättningen i kärnämnet svenska eller matte eller engelska. Målen är inte för högt ställda. Alla krafter ska samordnas så att varendaste en uppnår målen. Och där finns makthavare som skapar förutsättningar att skolorna har möjlighet att lyckas med sitt arbete. Vallentunas allians med moderaterna i spetsen har visat mycket lite intresse att göra något åt de dåliga skolresultaten. Det är sjätte år med de nya moderaterna i makten men i praktiken har det mesta varit samma gamla högerpolitik. Hur länge ska väljare tro på att de kommer att leverera resultat? I alla fall verkar väljarna ha mer tålamod än jag har. Beundansvärt!

Sossemor är alldeles för snuvig att orka kommentera varken den lokala politiken eller rikspolitiken. Har försökt "bota mig" bl.a. med en hembakad semla. Tack snälla dotter!

Finland har valt Sauli Niinistö (kok) =moderaterna till den tolfte presidenten i landets historia. 30 år har vi haft en president med socialdemokratisk bakgrund. De har gjort ett fantastiskt arbete. Tarja Halonen, en (S)-kvinna som har haft presidentposten de två senaste perioder. Inte illa!
Jag önskar Sauli Niinistö lycka till med det ansvarsfulla arbetet.

När Stefan Löfven valdes till vår nya partiledare funderade jag då först om att hur ska det funka med debatter i riksdag när han inte sitter där. Nu börjar jag se allt fler fördelar med det. Nu "tvingas" riksdagsgruppen jobba som en grupp. Flera (S)-ledamöter kan testa debattörsrollen och bredden av vår riksdagsgrupp får visa sig ordentligt. Senast Jennie Nilsson som pressade Borg i frågan om vårdföretagens jättevinster. Hon gjorde ett mycket bra insats.

För några år sedan skrev jag en motion om att bygga studentbostäder i Vallentuna. Det förslaget tyckte inte borgerligheten om utan de avslog det. Idag kan hela Sverige läsa i DN om Upplands-Väsbys första studentbostäder, 36st, färdiga för inflyttning. Alla uthyrda! Väsbyhem räknar med att bygga flera studentlägenheter.

Jag ser bara fördelar med att vårt bostadsföretag Össebyhus får ett uppdrag att börja bygga i kollektivtrafiknära läge. Vi har bra trafikförbindelser både till KTH, Musikhögskolan, Universitetet, och till Kista med den utbildningen som finns där. Flera gymnasieskolor i stan lockar unga människor hit och kan gott och väl tänka sig att bo här i Vallentuna. Det känns som jag ska skriva en motion om det igen.

Idag fick möjligheten att besöka Stockholm områdets första passivhus som finns i Vallentuna. Socialdemokraterna i Vallentuna har funderat på ett bra tag om hur vi kan bygga energismarta hus. Passivhus variant är verkligen ett tänkvärt alternativ. Detta hus ägs av en ung familj med ett barn (och en katt). De har själva ritat det. Tomtval, placering av huset på tomten, väderstrecken... alla möjliga faktorer spelade sin roll när huset definitiva plats beslutades. Nu syns det inte riktigt tydligt men på taket finns också solceller. Här nedan ser ni hur isoleringen av ett passivhus kan se ut. Tätheten är det viktigaste, inte enbart materialvalet. I detta hus användes bl.a. plast och skarvarna tejpades med en specialtejp. I Tyskland använder de träskivor istället för plast. Det viktigaste är dock att ha arbetskraft som kan sin sak, poängterade ägarna. Att bygga med passivhusteknik ökar byggkostnaderna med 5-10% enligt värdparet. Helt rimligt om man kan åstadkomma mer än halvering av energiförbrukningen resten av livet jämfört med det traditionella sättet att bygga hus. Förrutom den tjocka isoleringen på väggarna och under plattan hade familjen en braskamin som komplement värmekälla. Meningen var att kompensera användningen av elpatron helt eller åtminstone minimera användningen kraftfullt. Jag upplevde inomhustemperaturen behaglig och golvet kändes helt ok under fötterna.

Bastun!!! De hade bastu!

Jag trodde att det skulle vara ganska mörkt inomhus i ett passivhus (utan belysning) eftersom fönstren kan inte vara hur stora som helst. Sanningen var att trots fönsterytorna var mindre per styck så var sammanlagda fönsterytan ca 22% alltså nästan lika mycket som i en "normalvilla". I köket var det ljusinsläpp från flera olika håll, ljust och snyggt. De hade också vinklat ena sidan av fönsterkanten för att maximera ljusinsläpp.

Att ha både horisontella och vertikala fönstren gav ett mycket effektfullt intryck.

Här nedan en bild från vardagsrummet och hur de hade löst fönsterfrågan i ena sidan av rummet. Vackert med fönstren ända ner till golvet!

I ena badrummet hittade jag ett fönster som gick att öppna. Bara i hallen och i badrummen hade de golvvärme.

Utanför var det 15 minusgrader, snö och blåst men inomhus var det varmt och tyst. De tjocka väggarna har även den fördelen. Ett ventilationssystem med filter (kan tyvärr inte klargöra den delen bättre) gjorde inomhusluften renare än i traditionella ventilationskonstruktioner. Ingen fuktproblematik!

Ägarparet har under dessa fyra år de bott i huset gjort en frivillig och gratis folkbildningsinsats så att fler ha fått kunskap om dessa byggtekniska idéer som minskar ordentligt energi förbrukningen. Nu krävs det politiska beslut om att bygga på alternativa sätt för att minska energiförbrukningen om målet av 0 energihus eller näst intill ska någonsin uppnås. Eftersom kompetensbristen är ett allvarligt hinder i denna utveckling gav ägaren ett tips till landstingpolitiker om att även Stockholmsområdet behöver en passivhuscentrum precis som det finns på andra ställen i landet.

Läs gärna mer på familjens hemsida http://www.granback.se/

Forskaren Pasi Sahlberg från Finland ger sin syn på de skolbekymmer vi har här i Sverige i Lärarnas tidning. Han säger:"Det största problemet i Sverige är bristande likvärdigheten, de ökande skillnaderna mellan skolors resultat. .... Fler kontrollstrategier kommer inte leda till bättre resultat." Han säger också att:" För mycket kontroll av lärarna skapar bara misstroende som gör att lärare inte vågar tänka nytt och självständigt. Det gäller i stället att skapa ett förtroende för lärarna och ge dem professionell frihet så att läraryrket blir attraktivt."

I Finland satsar man att ge tidigt specialpedagogisk hjälp om det behövs och enligt artikeln har var tredje elev fått det också, vilket kanske förklarar varför Finland har "en begränsad andel lågpresterande elever". Dessutom hade Finland de minska skillnaderna i resultat mellan olika skolor av alla deltagande länder i Pisa undersökningen.

Finland har enbart kommunala skolor och skolpolitiska förutsättningarna som t.ex. lärarutbildning, inträdeskrav - och procedur har varit likadant oavsett vilken regering har suttit i makten.

Jag vill absolut inte påstå att allt är perfekt i den finska skolan. Det är det inte, men det finns ett och annat vi skulle kunna ta lärdom av samtidigt som vi ska behålla och vidareutveckla svenska skolans styrkor. Jag har försökt väcka skolpolitisk debatt i Vallentuna i syfte om att lyfta dessa frågor på dagordningen och se till att vi politiskt skapar de bästa förutsättningarna så att elever utvecklas maximalt i våra skolor.

Förresten är Lärarnas tidning alltid läsvärd!

Februari!!! Jihhuu, den långa januarimånaden är förbi. Februari och även mars är årsmötesmånader. Formalia, verksamhetsberättelser, budget, revisionsberättelser, motioner... Låter inte alltid fascinerande men är dock tillfällen för trevlig samvaro och summering av det gångna året. Årsmötet är lite som föreningslivets nyårsafton. Med allt detta vill jag påminna mig själv om att skriva ett slutord i kommunala gruppens verksamhetsberättelse.