Lärartätheten är lägst i friskolor som är vinstdrivande och allra lägst är det i de stora skolkoncernerna som i Kunskapsskolan (5,9 lärare/100 elever) och i Vittra (5,9lärare / 100 elever). Detta enligt Lärarförbundets facktidning. I kommunala skolorna ligger lärartätheten på 7,9 lärare per 100 elever. Ideella föreningar har den högsta lärartätheten på 8,6/100.
Man behöver inte ha så himla många hjärnceller i huvudet för att kunna förstå att de utländska riskkapitalbolagens främsta intresse ligger INTE på att aktivt delta i svenska barns och ungdomars kunskapsutveckling utan intresset finns på hur man på bästa möjliga sätt kan "effektivisera" undervisningen så att den ekonomiska utdelningen blir det största möjliga. Eftersom personalen är den största kostnaden så har de arbetssätt där lärare hämtar färdiga timplaneringar på nätet för att minska planeringstiden samtidigt som man t.ex. minskar pedagogernas och elevernas möjlighet till att skapa lektionsinnehåll som passar just dem (kallas för kreativitet och elevinflytande).Och läraren kan då ha fler lektioner och vara mer med barnen och då behövs det färre anställda och det innebär fler kronor i koncernkistan.
I skolverkets rapport konstaterar man att lärartätheten har betydelse för grundskolans resultat speciellt för de yngre barn.
De fristående skolorna har elever som till större del har föräldrar med högre utbildningsbakgrund än barn i de kommunala skolorna. Fristående skolor har alltså mer studievana elever vilket förklarar det att trots lägre lärartäthet uppnår förhållandevis bra betyg.
Hur lärare i de vinstdrivande skolorna upplever sin vardagliga arbetssituation vet vi ytterst lite om p.g.a att de fristående skolorna omfattas inte av meddelarfrihet och får därmed inte yttra sig negativt om sin skola, annars riskerar de bli uppsagda på grund av bristande lojalitet. Det vi vet att personalomsättningen är högre i de skolorna än i kommunala. Hmm undra om det har någonting med arbetsbelastning att göra....?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar