Vi hade julavslutning i skolan idag. Vilka duktiga elever vi har!!! Små tippande ballerinor och tomtenissar, dansande, sjungande och spelande talanger! Vad stolt jag är över mina elever!
Jag har skrivit tidigare om ledarens betydelse i olika sammanhang. I skolsammanhang är de pedagogiska egenskaperna hos en ledare absolut en av de viktigaste egenskaperna om inte den viktigaste. Hur annars kan man leda en pedagoggrupp om man inte själv har goda pedagogiska egenskaper? I alla fall har vi turen att ha en utomordentlig kunnig och engagerad skolledare i vår skola. I sitt jultal till de äldre elever tog hon upp följande:
"Arbete är kärlek som gjorts synlig.
Och om ni inte kan arbeta i kärlek utan endast med olust,
är det bättre, att ni lämnar ert arbete och sätter er vid templets port och tar allmosor av dem, som arbetar med glädje.
Ty om ni bakar bröd med likgiltighet, bakar ni ett bittert bröd, som endast till hälften mättar människans hunger.
Och om ni motvilligt krossar druvorna, skall denna er motvilja drypa gift i vinet.
Om ni än sjunger som änglar men inte älskar sången, berövar ni människornas öron förmågan att lyssna till dagens röster, liksom till nattens.
Och vad är att arbeta i kärlek?
Det är att väva tyget med trådar, spunna från ditt eget hjärta, som om din älskade skulle bära tyget.
Det är att bygga ett hus med hängivenhet, som om din älskade skulle bo i det huset.
Det är att så med ömhet och bärga skörden med glädje som om din älskade skulle äta frukten...."
Ur Profeten av Kahlil Gibran
Vi har en skolledare som arbetar i kärlek och jag har haft tur att få arbeta med en kollega som arbetar i kärlek. Lycko jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar