I torsdags ordnade Lärarförbundet i Vallentuna en intressant föreläsning om vad som egentligen ska styra rektorer ute i skolorna, är det politikernas målsättningar, lagar och föreskrifter eller annat och vad händer om dessa hamnar i strid med varandra. Vilken lag styr överst. Vad är skolhuvudmannens ansvar osv. Jag är övertygad om att både rektorer och vi två närvarande politiker behövde få denna genomgång. Det är lätt att man glömmer bort vad som egentligen är viktigast när alldeles för stor fokus finns i att hålla budgeten som från början redan innebär effektivisering av verksamheten.
Som politiker i kommunstyrelse och kommunfullmäktige hör jag inte skolfolkets åsikter och önskemål eller krav direkt. Jag hör inte dem indirekt heller, inte i Vallentuna. Man kan tolka situationen som att vi har det ovanligt bra i skolans värld. Nu råkar vi ha aktiva fackföreningar som har under de senaste åren agerat mer aktivt som språkrör för pedagoger. Allt verkar inte vara så idylliskt som man kan tro. Skolresultaten, arbetsmiljön och synpunkterna från föräldrarna förstärker delvis denna bild. Även kommunens revisorer, skolinspektion kräver kraftfullare insats av politikerna. Socialdemokraterna har en längre tid vetat detta och markerat detta i vår alternativa kommunplan. Vi är beredda att starta ett gemensamt arbete med skolans personal, fackföreningar och föräldrar att skapa likvärdig utbildning för alla elever. Inte till 75 % av elever eller för 85% utan för alla. Det är det förtroendet vi frågar efter i höstens val.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar