På vägen till jobbet träffar jag varje morgon änder i Ormstaåns mynning mot Vallentuna sjön. Om jag stannar så tror de att det är matningsdags och de springer till mig. Idag var jag beredd och hade kameran färdig så jag hann ta en bild på dem i vattnet innan alla var uppe på bron. Hoppas den planerade vattenparken blir verklighet någon gång. Området nedanför kyrkan är en enorm tillgång som ska "förädlas" och tillgängliggöras för kommuninvånarnas sommarnöje. I Bogesund, Vaxholm där vi spenderade helgens planeringsdagar finns också en sk. Parkvilla som är en café och är öppen åtminstone söndagar. Ta en härlig frisk vinterpromenad i området och ....

njut sedan av kaffebordets läckerheter till mycket rimlig kostnad och i en mysig miljö.

Imorgon börjar (S)-studiecirkel om boken "Systrar, kamrater" som berättar om de kvinnliga socialdemokratiska pionjärerna. Det kommer att bli intressant. Studiecirkeln är öppen för vem som helst. Kolla på www.socialdemokraterna.se/vallentuna

Ingen missade väl artikeln i lördagens DN om kulturskoleavgifter i länet? Vallentunas avgift ligger bland de högsta i länet. 1500kr per termin plus instrumenthyra. Med den avgiften utesluter man många barn från den verksamheten. Med vilken rätta? Det gör ont i det djupaste vrån i mitt sossehjärta att veta att det finns barn som skulle vilja gå i kulturskolan men kan inte pga den höga avgiften.

Varför just kulturskolan kan ni undra. Varför inte hockey eller ridning?Kulturskolan erbjuder olika kurser, allt från instrument spelning till drama, konst, sång... Vi satsar skattepengar i en verksamhet som bara en del av barnen kan utnyttja. Där ligger den stora orättvisan! Vi satsar inte kommunala medel på hockey eller ridning mer än i föreningsbidrag.

Att halvera kulturskolans avgifter i Vallentuna skulle kosta ca 1 miljon. En miljon av kommunens 1,4 miljarders budget. Det är nästan som felräkningspengar i en kommun som Vallentuna. Vi har föreslagit halvering av avgifterna så länge jag har jobbat politiskt men utan resultat. Det här är inte pengafråga. Det här är en fråga om princip. Skattefinansierad verksamhet men bara för vissa.

Barn till föräldrar som har försörjningsstöd kan få gå gratis i kulturskolan i Nacka. Jag föredrar dock Botkyrka modellen där avgiften är så pass låg (350kr/termin) att allt fler kan delta. Det nämndes i DN:s artikel om en elev som sade att i och med den sänkta avgiften kan även hennes syster börja i kulturskolan. När man hör ett barn säga det, då vet man som politiker att man har fattat ett rätt beslut. Meningsfull fritid, bättre skolresultat och bättre koncentration som några positiva bieffekter nämndes också i artikeln. Jag förstår inte borgerlighetens prioriteringar speciellt i de fall när det är barn som få ta konsekvenserna!

Vad kan en partiledare (eller vilken ledare som helst) göra om han/hon inte har medlemmarnas förtroende? När de första mediaskriverierna dök upp i tidningarna, slöt inte medlemskåret upp bakom vår ledare. Nu menar jag inte att vi ska acceptera all slags beteende av vår ledare, men vi behöver inte förstora eller ösa på mer bränsle i brasan heller. Konstruktiv kritik och råd kan man ge utan media också. Så gör moderaterna. De granskar inte varanda i media.

Juholts varje utspel, varje mening har granskats i den minsta beståndsdelen, möjligen för att man kräver mer av socialdemokratiska folkvalda än t.ex. moderater. Utrikesministers tvivelaktiga oljeaffärer har allmänheten accepterat men socialdemokraterna SKA ha högre moral, känns det som. Juholt kollade inte fakta när han uttalade sig om vissa saker, han hade inte alla gånger tänkt igenom vilken linje vi ska driva i olika ärenden, ja det stämmer. Betyder det att Juholt är en dålig partiledare som ska bytas ut?

När ett antal tunga socialdemokrater kräver partiledarens avgång och när media tjänar sina vinster på att skriva stora rubriker om oss socialdemokrater så finns det nog inte många, om någon, som klarar av den pressen. Samtidigt som stödjande/uppmuntrande ord, klappen på axeln eller positiva kommentarerna lyser med sin frånvaro. Var och en av oss skulle bli osäker, även den tuffaste sossen som har krävt partiledarens avgång.

Vilket idrottslag skulle vinna mästerskap om man vid minsta motstånd börjar hitta på fler fel hos varandra istället för att peppa upp varandra och träna hårdare??? Det här är ett fel koncept. Vi vinner aldrig något val innan vi förstår att vi socialdemokraterna är ett jättestort lag där var och en behövs och där fel och misstag begås och accepteras men där vi helhjärtat stödjer och hjälper varanda i de olika positionerna på spelplanet. Supportarna på läktaren ska högljudd ropa sina hejaramsor, inte boa! "Kom igen!", "Bra gjort!", "Försök igen!"... Vi är alla vanliga dödliga människor med våra styrkor och svagheter. Behandla inte någon på ett sätt som du inte själv vill bli behandlad. Urgamla kloka ord som håller och borde hålla även i ett socialdemokratiskt parti.

Juholt har avgått. Låga opinionssiffror (obs. inte valresultat), felsägningar, byte av åsikt i vissa frågor, hyresbidrag... i ena vågskålen. Vad hade han i den andra? Kampen mot barnfattigdomen, kultur(skola) för alla, stoppa riskkapitalisternas skol- och vårdvinster... Sossemor undrar om det var något fel på vågen. Var vågen manipulerad? Hur blev resultatet detta?

Ja, nu är vi där igen. Vi ska hitta en fullkomlig, felfri, kompetent och erfaren, vacker/stilig partiledare som behagar både de egna men även alla andra partiers sympatisörer. Sossemor tänker fokusera ännu mer på det politiska arbetet på kommunnivå och lämna mediaunderhållningen till andra intresserade.

Man får verkligen inte alltid så som man vill. Vad gör man då? Jag är lite envis så jag är på dålig humör ett tag och sedan börjar jag fundera på alternativa möjligheter att få det jag vill ha. Oppositionsarbetet har lärt mig tålamod och envishet. Små steg åt rätt riktning. Majoriteten är så pass smarta att de nappar upp vår idé i alla fall även om de inte ger erkännande till oss för det.

Planering hela helgen! Roligt men saknar Kap Verdes sandstränder, ljus och värme! (och mat)

Idag funderade jag en stund om vilka det är som läser min blogg egentligen och till vem skriver jag. Sociala medier är en räddning för "oliktänkande" har vi ju lärt oss efter förra vårens händelser i världen. Så är det lite även i Sverige. Den traditionella median är oftast borgerligt ägd och ytterst få tidningar kan hålla opartisk inställning till dagspolitiken. Media vill vara med och påverka idag. Ju mer de märker att de kan göra desto mer töjer de gränserna för vad som kan betraktas som objektiv och opartisk nyhetsrapportering. Alla får inte lika mycket plats i rapporteringen, inte i alla fall när det är fråga om för en fördelaktig rapportering.
Med bloggandet kan jag förmedla en liten del av min politikervardag med de händelser och tankar jag har. Visst kan ni ha andra åsikter än jag, men vet ni, ni kan inte hindra mig att ha mina. Länge leve yttrandefriheten!!!
I min politiska roll som kommunens oppositionsråd ska jag också lyfta fram de mindre önskvärda nyheterna för allmänhetens kännedom. Vem skulle annars göra det? De nuvarande makthavarna i Vallentuna? Knappast! När man först kan erkänna att problem och misslyckanden förekommer så kan man börja göra någonting åt det, helst tillsammans med oppositionen. De bästa och mest långsiktiga och hållbara lösningar åstadkommer man tillsammans i bred enighet. Det måste väl vara alliansens avsikt också?

Jag vet verkligen inte vilket värde kan man sätta på lärarlegitimationer som utfärdas av Proffice-anställda. Det känns inte uppvärdering av läraryrket när "vem som helst" kan värdera utbildningar och kurser. Jag levde i den uppfattningen att det är Skolverkets anställda som synar alla kurser och ger sitt proffsiga utlåtande efteråt. Att det är en myndighet, att det blir på "riktigt". Jag känner att detta blir lite lotteri. Det är inte lätt att värdesätta alla möjliga kurser som man har läst genom åren. Klarar man verkligen av den bedömningen utan pedagogisk bakgrund??? Vad krävs det egentligen för att kunna undervisa och betygssätta årskurs 7 elever i NO eller årskurs 6 elever i samhällskunskap? Det är faktiskt så att "vem som helst" fixar inte detta. Vad är denna storsatsning värd egentligen? Vart leder det? Blir jag som legitimerad lärare högre lönesatt än tidigare? Varför får jag en känsla att hela proceduren är ogenomtänkt och kommer att leda till ifrågasättande och ev. överklagande när utbildningar/kurser inte blir likvärdigt eller rättvist bedömda.
Det har nu gått fem månader och jag har inte hört ett ljud varken från Skolverket eller Proffice. Det kanske går att köpa en lärarlegitimation på Blocket, vem vet.

Fick syn på Socialstyrelsens kartläggning över hemlöshet i Sverige idag. Enligt den kartläggningen finns det 60 hemlösa i Vallentuna varav 27 (om jag nu kommer ihåg siffran rätt, papprena på kontoret) som har barn under 18 år. FY VALLENTUNA!!!

Att en välmående kommun som Vallentuna kan inte erbjuda tak över huvudet är klart underkänt för vår kommun. Vi måste ha ett fungerande skyddsnät som inte låter händelserna gå så långt som att människor tvingas lämna sina hem. Vem som helst av oss kan hamna i en situation där vi inte klarar av amorteringar och räntor på hus-eller lägenhetslån. Vart tar vi vägen då? Idag får man inte äga någonting om man behöver försörjningsstöd. Och om man nu säljer sitt hus eller bostadsrätt så är man tvungen att flytta från kommunen för någon alternativ boendeform finns ju inte. Inga hyresrätter att flytta till. Ryck barn från förskolan och skolan och flytta från kommunen är lösningen. Tala om barnperspektiv!

Visst är Vallentuna underbar men ack så mycket politiskt att förbättra!
Roligt att samtalen med Ridskolan är i gång till sist! Vi Socialdemokrater har en viktig roll som ni märker! Då kan vi ta an nästa projekt!