20 december 2011

Dagens besök i Vallentuna Ridklubb i Veda gav mig en hel del nya tankar och funderingar. Exempelvis hur majoriteten förvaltar ansvaret med underhåll och skötsel av kommunens egna fastigheter oavsett de är uthyrda eller inte? Hur ser samarbetet med föreningslivet ut? Ser majoriteten de fördelar och UTVECKLINGSMÖJLIGHETER med samarbetet med föreningar eller uppfattas det som en belastning? Vad är majoritetens ambition när det gäller föreningslivet och idrott? Vilken bild av Vallentuna vill man förmedla och VARA AKTIVT MED att skapa?
Ridhallen i Veda. Inomhus är det mörkt trots att belysningen är på. De befintliga fönstren ger inte tillräckligt med ljus under de allra mörkaste vintermånaderna. Ett tips från ridklubbens ordförande var att måla väggarna vitt. Att se över belysningen överhuvudtaget kan vara aktuellt. Det är faktiskt många av kommunens yngre invånare som vistas i de här lokalerna flera gånger i veckan.Stallbyggnaden ser ståtlig ut.Och visst blir man charmerad av stallidyllen med grankvistar i juletid och stallkatten...och av sparvarna som kvittar så glatt uppe i taket men sedan börjar man titta närmare på och märker att...golvet behöver akut rustas upp. Inte bara på ett ställe utan man ser tydligt att det finns många som har använt och använder dessa lokaler. Skaderisken för barn, unga och de anställda är stor. Vi ska inte glömma bort hästarna heller.Den här bilden talar sitt tydliga språk. Någonting måste göras! Det krävs siffror och olika förslag snarast så att vi kan politiskt ta ställning till hur vi ska agera.För jag vill att ridverksamheten som är kanske den viktigaste kännetecken (förrutom runstenar) för vår kommun ska blomstra och utvecklas så att allt fler ungdomar, barn och funktionshindrare kan hitta en härlig fritidssysselsättning som ger både socialt gemenskap, motion och uppfostrar till en ansvarfull medmänniska. Vilken kombination! Här i bilden Malin Hamilton med sin otroligt vackra häst.

























































































19 december 2011

Årets sista kommunfullmäktige är över! Det gick lugnt till. Ingen dramatik.
Men en votering begärde vi i alla fall. (DEX) hade lämnat en nygammal motion om att anställa en äldreombudsman i kommunen. Vi (S) lämnade en motion om detta 2008 som avslogs 2009. I år blev det avslag igen. (FP) tycker att i sak är det bra att ha men de ska fundera lite till. Kanske när den nya biblioteksbyggnaden blir färdig så ska de fatta beslut om detta. Ja, det har vi märkt, alliansen är oftast inte mogna för de idéer som vi föreslår förrän flera år efteråt. Tanken om en äldreombudsman har de nu funderat tre år och det är inte tillräckligt men ok vad kan man göra. Vi ger inte upp i alla fall. Det roliga var att (KD) röstade med oss i oppositionen.

Imorgon: ett studiebesök! Ska ta bilder så får ni se.

17 december 2011

Ja, vad gör vi med dessa riskkapitalbolag som finns idag inom bl.a. vården och skolan? Danska Axcel är ett av riskkapitalbolag som äger 90% av aktierna i John Bauer-skolorna. Axcels verksamhetsidé är: "Axcels mål är att genom värdeskapande åtgärder skapa större vinst i sina bolag". Bonussystem finns för företagsledningen för att motivera högre vinst.

Alltså hur går detta ihop med målsättningen i skolan? Skolan dit det mesta av våra skattepengar går på kommunnivå. Tänk hur passande det har varit med skolans "eget arbete" och " eget ansvar" pedagogisk period där de mindre seriösa skolföretag har ersatt delvis pedagogisk personal med datorer och självstudier. Och sedan undrar hela Sverige att hur kommer det sig att elevresultaten sjunker och allt fler inte klarar av gymnasiet.

Läraren är skolans viktigaste resurs! Om man börjar snåla på den fronten så syns konsekvenserna ganska omgående. Och på det förlorar både individen och hela nationen. Det vore dumt, mycket dumt att göra.
Nu sitter Sveriges ledande politiker och funderar på hur ska de reda ut detta härva med riskkapitalbolag, vinstintresse, sjunkande skolresultat och ett läraryrke som är allt mindre populär. Vakna landets ljushuvuden! Börja agera! Ni ställer krav på lärare, nya krav varje termin men när börjar ni ställa krav på de som står bakom lärare, kommuner och vinstdrivande företag?
Ni skyller på fel grupp. Ge lärare möjlighet att utföra sitt jobb, tid, lön och adekvat utbildning. Se till att skattepengar hamnar på rätt ställe och jag hjälper er, det är inte Jersey. Hur många andra yrkesgrupper har en liknande arbetsmiljö som lärararna har? Löneläget med 10000kr lägre än andra motsvarande yrken när man jämför längden av utbildningen. Jag medger att förbjuda övervinster löser inte hela skolproblematiken men att åtgärda det som vi vet är felaktigt är en början och ta sedan itu med kommuner. Mer pengar löser inte heller allt, mer styrning och tydlighet kan bidra till bättre resultat.

16 december 2011

Att se Mona i TV bland publiken och Jan Eliasson i programmet Vardagshjältar fick mig att känna stolthet. Jag behövde den stunden och den känslan.

Imorgon utomhusaktiviteter! Ingenting kan stoppa oss...

15 december 2011

Miva daglig verksamhet har flyttat till nya lokaler på Smidesvägen 5 i höstas. Idag hade de öppet hus. Jag var på ett hastigt besök där efter jobbet. Det verkade som både de anställda och "stammisarna" trivdes i de nya lokalerna. Det är enormt viktigt att kommunen kan erbjuda vettig verksamhet för alla och jag fick en uppfattning om att det önskemålet uppfylls med råge i Miva.

13 december 2011

Som motvikt till DN:s borgerligt vinklad nyhetsrapportering så brukar jag läsa Stockholms Tidningen. I det senaste numret kunde jag läsa om Peter Weiderman. Mannen som grundade Carema och var vd i det företaget ett tag (tills han sålde det och fick 212miljoner vinst.)P. Weiderman har haft och har gemensamma affärer med Täby moderaten Stefan Klåvus.

Denna Weiderman har även en koppling till Vallentuna. Hans företag Täbypedagogerna har två förskolor i Vallentuna. Enligt Stockholms Tidningen har Täbypedagogerna gjort vinst på 8,2 miljoner kronor efter finansnetto 2010. Byängsskolan i Täby som också ägs av honom gjorde en vinst på 3,5 miljoner. Det är ett antal tjänster, ska jag säga, precis som i förskolan. Vi alla vet att personalkostnaderna är den största kostnaden i skolan och i förskolan. Det är där man kan kamma hem vinsterna också om man prioriterar det. Är det så att Täbypedagogerna har en pedagogisk idé och metod som gör att förskolorna med 1-5 åringar behöver färre perosonal men barnen mår och utvecklas minst lika bra som i kommunala förskolor med fler personal? Nu vet jag inte deras personaltäthet och det är det som jag är mest intresserad av, speciellt när det gäller de allra minsta barnen i vårt samhälle.

Jag blir ju enormt nyfiken på hur hans förskola kan driva verksamheten så mycket effektivare än kommunen. Vad är hans hemlighet? Jag har bett få läsa kvalitétsredovisningen från den förskolan för att få veta mer. Dessutom vore ett studiebesök på sin plats eller hur? Jag har faktiskt inte varit där någonsin trots att den verksamheten helt finansieras med våra skattemedel.

Misstolka mig inte!!! Jag har själv min tjänst i en fristående skola på Kungsholmen och vet hur vardagen i en sådan skola ser ut. Man måste ha en buffert för sämre tider, när elevunderlaget minskar tillfälligt eller när det finns elever som behöver extra mycket hjälp osv. Men det är skillnad att göra miljonvinster årligen och att skapa en buffert för oförutsedda händelser. Och eftersom det är någonting som jag inte förstår så MÅSTE jag göra mitt bästa att ta reda på och börja förstå. Jag kanske får tips hur kommunala skolan kan drivas med mycket mindre pengar och vi kan kanske skänka skolpengen och därmed skatten! Tänk vilken lysande idé!

12 december 2011

Jag hade en givande dag idag på jobbet. Jag fick en bra kontakt med en person i skattemyndigheten som är expert på förebyggande arbete och som samarbetar med kommuner.
Vi vet att egentligen vem som helst som uppfyller de mer eller mindre diffusa kommunala krav att utföra service och omsorgstjänster inom hemtjänster enligt LOV kan få tillstånd att göra det. Varför skriver jag "mer eller mindre diffusa" beror på att jag är ute efter tydligare och hårdare krav än dagens för att försäkra mig om kvalitétsnivån på verksamheten. Dessutom borde uppföljningsplanen vara känt redan vid beslutstilldelningen. Nu menar jag inte några standardmässiga meningar om att "en gång per år ska kvalitetsredovisningen inlämnas till kommunen" och att "medicinsk ansvarig sköterska ska ha kunna utföra tillsynsbesök" eller liknande. Utan mer omfattande plan med t.ex. samarbete med skattemyndigheten som hjälper kostnadsfritt att informera kommunen var tredje månad om arbetsgivaravgifter och dyl. har inkommit/betalats in till myndigheten. Helt fantastiskt service som vi absolut borde anlita! Vi vill inte hamna i samma sits som Nacka kommun som fick bryta sin kontrakt med ett oseriöst företag. När ryktet sedan sprids att Vallentuna är ytterst noga med sina kontroller så undviker oseriösa företag vår kommun och de seriösa får rimliga möjligheter att konkurrera på lika villkor. Visst låter det vettigt?