17 december 2013

Idag fick jag en akut "blodtryckshöjning" när jag läste kallelsen till barn- och ungdomsnämndens möte som ägde rum idag. Det är bara några kommunfullmäktigemöten sedan när vi (S) hävdade i talarstolen att gå nu inte och ändra på fördelningen av strukturbidraget INNAN man har tagit reda på konsekvenserna av det beslutet. Moderaterna tycker inte om att ta reda på konsekvenserna, varken de ekonomiska eller i längden de verksamhetmässiga. Och de röstade ner vårt förslag! (som vanligt) Vet ni, jag är inte glad att ha rätt igen! Jag tycker så synd om att majoriteten inte kan lyssna på råd och förslag som de kommer från oss. Det är verksamheten som blir lidande av det, inte (S).

Man har nu i EFTERSKOTT kommit fram till att denna fördelningsförändring slår väldigt hårt mot de flesta skolor i Vallentuna.   Det blir tufft för skolorna att täcka dessa minusposter utan extra pengar från nämnden. Och varifrån tar man då dessa extra pengarna, ju i den redan halverade pengapåsen som skulle fördelas mellan skolorna utifrån de socioekonomiska faktorerna. De pengarna skulle jämna ut exempelvis skillnaderna bland föräldrarnas utbildningsbakgrund, andelen utrikesfödda osv. så att alla elever får likvärdiga förutsättningar att lyckas med sina studier oavsett om deras föräldrar är akademiker eller sådana som inte har ens fullständiga gymnasiestudier. SKOLAN SKA VARA DEN KOMPENSATORISKA FAKTORN!!! Det kompensatoriska uppdraget kostar olika mycket i olika skolor beroende på elevernas bakgrund.  Nu vet jag inte vad beslutet i nämnden blev ikväll men jag är orolig för alliansens experimenterande i skolan. Sådana här inte genomtänkta förslag leder till färre lärartjänster ute i våra skolor. Det är våra barn som får lida ut av det!


3 kommentarer:

Sossesyster sa...

Ja helt i förebyggande syfte!

Jerri Bergström sa...

Alliansen tror att handlingskraft är samma sak som att förändra. Även om man inte vet varför man förändrar. Man gör det helt enkelt för förändrandets egen skull.

Jaana sa...

Här tror jag att (M) flyttade över hälften av strukturpengarna till skolpengen för att skolpengsnivån skulle se bättre ut jämfört med andra kommuner under valåret utan att tänka på konsekvenserna på de enskilda skolorna eller ännu mindre på de elever som då får sämre möjligheter att uppnå målen.