Juletid i Aix

 Sista veckan av grundkurs i franska 1 påbörjar imorgon. Jobb finns det gott om kvar, tyvärr. Samtidigt börjar krafterna verkligen tryta. Jag gav allt i fredagens stora riksomfattande grammatikprov och att försöka kavla upp ärmarna igen känns motigt.  Lite bättre utbredning av inlämningar och prov kommer jag att förmedla i slututvärderingen så att kommande studerande får lite rimligare arbetsbelastning under hela terminen.

Det händer mycket i Aix under december månad. Konserter både inne och ute, dans, folk strosar runt och dricker varmt vin  och barnen åker i karuseller. Och jag försöker hinna med både snabba upp den aixiska julstämningen och skriva färdigt inlämningsuppgiften, öva på uttalsprovet och repetera skönlitteraturen inför analysprovet och jag har valt Victor Hugo som personen att berätta om i min sista muntliga redovisningen på nästa fredag.

Jag får fundera efteråt vad har jag lärt mig under hösten. Nu gäller att sova och hoppas på ett överflöd av studiemotivation direkt på morgonen.     

Slutspurten

Aix har kommit in i julstämning. Gatorna, torgen och butikerna är väl dekorerade och julmusiken spelas lite varstans. Temperaturen har också sjunkit till strax under 10 grader på dagen och ännu lägre på kvällen och natten. Folk samlas trots kylan ute på baren och restaurangen. Med mössa och halsduk på klarar man sig en stund sittandes utomhus. 
 

Jag har provpackat resväskan för att kontrollera om att allt ryms. Det borde gå trots att jag har köpt lite julklappar och franskspråkiga böcker utöver det som jag hade i slutet av augusti när jag kom.

Jag försöker att inte hamna i panik med alla prov och inlämningsuppgifter som måste göras innan man kan åka hem. Jag är ganska trött på att läsa och det krävs verkligen stark vilja att starta datorn på morgonen och börja öva och repetera. Hoppas jag orkar hålla någonlunda tempo ända till slutet. Det är synd att missa någon tenta på sista sträckan före slutet.

 

Abbé Pierre

Igår åkte jag till ett köpcentrum lite utanför stadskärnan. Jag ville se om priserna var lägre där, vilket de var. Jag var i jakt på smördeg eftersom jag skulle vilja bjuda någonting finskt på sista dagen i café Sourire den 6 december då det också är Finlands självständighetsdag. Finska julstjärnor tänkte jag bjuda. De är enkla att göra och är typiskt finskt vid juletid. Bakplåtspapper och pensel för att pensla ägg på bakverken ska jag köpa idag. Det är tydligt att i denna studentlya har det inte bakats förr. Det saknas flera basredskap vilket är synd att lägga pengar på bara för några baktillfällens skull. Hoppas det går bra med testbak idag för något mer avancerad bak blir det svårt att genomföra för det finns inte ens visp eller en tillräckligt djup bunke att vispa i.  

Under min vistelse här har jag verkligen försökt se så många franska filmer som möjligt på bio. Igår gjorde jag ett val mellan filmen om Napoleon (tänkte mest som repetition av historiedelen av kursen) och Abbé Pierre- filmen som jag faktiskt inte visste någonting om. Jag valde Abbé Pierre -filmen mest för att jag är inte förtjust i krigs- och stridscener som jag anade finns det gott om i Napoleon-filmen. Filmen om Abbé Pierre var mycket bra  biografi om hans liv och jag förstod det mesta (ingen textning). Den berättade om mannen som kämpade för samhällets fattiga, hemlösa och utstötta. Han bildade Emmaus som finns i många länder idag även i Sverige. Mycket talande film vilken skillnad man kan göra med en stark vilja och med några likasinnade kompanjoner. 

Separationsprocess

Det är tydligt att jag håller på och genomgår en separationsprocess just nu. Jag går runt i stan, tittar och försöker sätta bilder och alla ljud i minnet. Jag kan stanna upp och bara andas in stunden. Vemod blandad med glädjen av att om några veckor kunna åka hem. Dagens kraftiga vindar har fått ner en stor del av löven från träden. Höst? Eller snart advent?     
 

Det kyliga vädret har fått mycket folk att söka sig till kaféerna. Jag hittar en tom plats i min favoritcafé/ konditori och unnar mig vaniljte och Java-bakelse. Det är så gott att det går inte att beskriva.

Utanför caféet på stadshustorget finns en stor plastgran. Jag tror att de granar som finns på olika ställen här är av plast av förklarliga skäl: granar växer inte i denna klimatzon. Ser dock framemot att få köpa en riktig gran inför julfirandet med familjen. 

 

Hur många gånger under denna höst har jag vandrat upp och ner min "hemgata"? Fönstershoppat och fått akta mig både mopedister och minibussar som plötsligt dyker upp. Det är mycket mindre folk på gatorna nu jämfört med augusti-september men jämfört med Vallentuna så finns det liv och rörelse fram till klockan 23. På hemgatan i Vallentuna ser jag grannarna nästa gång på våren när solen lockar folk ut till trädgårdsarbete. 

La pause

Man klarar av mer än man anar bara  man vill och är motiverad. Tid i för sig är en ständig bristvara i dagens samhälle även för mig som studerande. Jag har nyttjat hjärnan till maximum under den gångna veckan i samband med olika prov. Huvudet var varmt och kinderna sosseröda efter grammatikprovet i tisdags. "Det kokade i huvudet." Under en tidspress försökte jag hitta de rätta verbböjningar från minnet, de rätta konjunktiverna och försöka komma ihåg allt nödvändigt vid översättningar. Mitt tanthuvud fick jobba för fullt.  Men oj vilken lättnad efteråt! 

Lättnaden varade inte länge för nästa prov var bara två dagar efter alltså i torsdagskväll. Det var bara att byta anteckningsmappen och börja om med provförberedelserna. Just nu är det två veckors provfriperiod innan sista utmaningen. Den här pausen är efterlängtad och behövlig. Jag måste ju under dessa sista fyra veckorna hinna med att se mer av staden och njuta av dess atmosfär. Jag längtar hem samtidigt som jag känner mig vemodig när jag måste lämna Aix. 

 

Dessa bilder är från julmarknaden vid stora rondellen. Jag skulle snabbt förbi för jag har ju fått uppleva marknader tre gånger om veckan under hösten och har blivit lite immun mot dem men någonting av dessa miniaturfigurerna och husen drog mig till sig. Dem verkar var samlarobjekt där man årligen köper t.ex. några figurer till, en bro eller en väderkvarn. Julkrubbor fanns det många olika varianter men också typiska gamla miniatyrstenhus från landsbyggden. Så charmerande att en av dem fick lov att följa med mig hem trots strama studentbudjet. Den får ni se senare.

 

Saffran

 Idag på förmiddagen ägnade jag mig helt åt saffransplockning trots nästa veckans två tentan och tuff tentaläsning. Vi åkte till en liten by Fuveau där vi togs emot av Joëlle. Hon odlar lite av varje: jordgubbar, vindruvor, oliver, körsbär, aprikos, saffran och även tryffel! 

Dessa redan "rensade" krokusar var vackra och doftade gott. Dem kanske fungerade som pepp inför självplock.

Det var lite molnigt så krokusarna var inte öppna men det gick naturligtvis att nypa av blomman försiktigt med fingrarna trots vädret. Blomningen varar ungefär tre veckor och då gäller det att jobba flitigt varje dag. Blommorna blommade inte heller tätt ihop utan det kunde vara ganska stora mellanrum mellan blommande krokusar. Det jag försöker säga är  att detta fas fungerade mycket bra som morgongympa.

Varje rad plockades i sin egen korg som markerades med radens nummer. Dessa skulle sedan räknas och föras in i statistiken. 

Vi plockade tre rader och inne i det otroligt vackra huset började vi med att räkna antalet blommor i varje korg. Om jag minns rätt så plockade vi runt 400-500 blommor.

Sedan klippte vi av  pistillerna försiktigt så att bara den mörkorange delen hamnade på tallriken. Detta tog TID.  

Här är det som jag klippte. Det ser väldigt lite ut efter väldigt mycket arbete.

Vi lade solidariskt alla pistillerna i samma hög och vägde dem. 5,65g sammanlagt, låter lovande men...

dem skulle ju torkas i 80 graders ugnsvärme ca 15-20 min och ut kom...

1,00 gram saffran!!!

Titta på detta vackra stenhus som värdparet har renoverat varsamt under 20 års tid. Och trädgården var lika vacker. 

Joëlles hund var adopterad. Den hade haft elaka ägare förut men de nuvarande hade tydligen gett massor av tid och kärlek till den för snällare hund har jag inte sett. ( Tid och kärlek fungerar bra även för människobarn som har fått en tuff start på livet, apropå förebyggande arbete med vilsna barn/ungdomar.)Den var flerspråkig och förstod direkt finska.  

Joëlle serverade saffransbakverk, saffranste och äppelkompott med saffran som mellis. Här kanske finns orsak till att min saffranshög blev inte större. Vilken krydda säger jag! Dyr lyx men nu har jag en  halv gram egenplockad saffran som kan tidigast användas februari/ mars nästa år. 

Värme?

 Vart försvann den sydfranska sommarvärmen? Jag fryser inomhus. Den enda väggfasta "elementen" fungerar korta stunder och räcker inte alls att värma upp rummet samtidigt som det blåser in mellan balkongdörrar och dörrkarmar. Inga mattor finns vilket gör att fötterna blir snabbt jättekalla och tjocka strumpor och sommarskor på är nödvändigt. Hyresvärden trollade fram en extra värmefläkt vilket bidrar till att jag eventuellt klarar av att plugga inför kultur- och samhälle tentan utan att tänderna skakar. Så här har många som bor i dessa vackra, gamla stenhus. Svala och sköna på sommaren men på hösten/vintern är det en liten utmaning som jag tänker klara av naturligtvis.

Jag märker att jag använder fortfarande samma studieteknik som i min ungdom. Jag läser, för anteckningar, repeterar/ nöter in sakkunskaper. Tidskrävande och ytterst oklart om det ger resultat. Ungdomarna översätter hela sidor med google/translate-appen medan jag letar efter obekanta ord i min digitala ordbok en efter en. Jag vill ha viktiga saker på papper. Ungdomarna vill ha allt digitalt och blir småsura när det printas ut uppgifter i pappersform. 

De sista 40 dagarna består många skriftliga och muntliga prov och en inlämningsuppgift innan det blir dags att packa resväskorna och åka hem. Ni märker att jag räknar dagar inför hemresan. Jag uppskattar möjligheten att få studera utomlands men jag märker också hur mycket familjen och hemmet betyder. Jag vet att det inte är stekhett i Sverige heller och troligen får man elda i kaminen för att få riktigt varmt i hemmet under de kallaste dagarna på vintern men längtan hem växer för var dag.