sossemor

Jag beslöt börja min semester i söndags med att gå en etapp av Roslagsleden och verkligen testa utflyktskartan vi i nordost gemensamt har tagit fram (10 utvalda smultronställen i Angarn- och Bogesundskilen). Eftersom jag är ingen rutinerad vandrade fick jag komplettera den kartan med en karta till om Roslagsleden. Det behövdes egentligen inte OM man vet att Roslagsledens etapper är markerade med orange färg på trädstammarna. Det var en jätte stor lättnad att inse att att jag omöjligen kan gå vilse om jag bara följer dessa markeringar. 

Nu valde jag etappen också utifrån längden och jag ville att den skulle vara åtminstone delvis i Vallentuna. Och då blev det från Lövhagen till Domarudden. Helt perfekt!  

Söndagen råkade vara den varmaste dagen hitintills denna sommar och då svettades man liiite extra. Första stoppet hade vi redan vid Lilla Harsjön (bilden här ovan) där vi njöt av lugnet och den vackra vyn (och fika naturligtvis).

Jag har undrat under årens lopp vart har alla fjärilar försvunnit. I barndomen såg man ju dem överallt och idag finns det naturligtvis en och annan fjäril i trådgården men inte alls den bredden av arter som tidigare. Under denna tur såg vi massor av fjärilar. De flög runt oss när vi traskade fram vid ängskanter. 

Man kan bara beundra skönheten av dessa stora blåklockor.

Pyttelite missnöje yttrades av oss i den delen av leden där skogsvägen hade nyligen fått nytt grus (gross?) av enorm storlek. Det var inte det bästa underlag att gå på i stekande solsken utan skuggande träd.

Här är porten till Tärnan området. Leden gick inte så nära sjön så det blir en ny tur senare bara för att besöka Tärnan. Det var festligt att möta andra vandrade mitt i skogen. Alla hälsade så glatt. 

Och dessa fräkenmattor...så vackra.

Det blev sen lunch för oss för vi stannade först vid sjön Trehörningen för matpaus. Vi var så lockade av att bada redan här men vi kämpade oss till Domaruddens friluftsområde där vi fick svalka oss i Drängsjöns 22 graders vatten, precis lagom för att kyla ner den överhettade kroppen. Vi var mentalt beredda att ta de sista 3 km till busshållplatsen men fick veta att det det nu finns en busstur vissa dagar från Domarudden till Åkersberga och då passade vi på och ta det istället.
Jag fick  mersmak av söndagens tur och har redan valt nästa etapp som jag ska vandra i början av september. Jag rekommenderar varmt att passa på och njuta av vår helt underbara natur i Nordost!