Känns tungt efter gårdagens dödsbesked på en flicka på 8 år i en trafikolycka i Kårsta och dagens Anders Carlberg, Fryshusets grundare. Jag tänker på den 8 åriga flickans familj... vilken förtvivlan, vilken djup sorg de känner. Ett ungt liv, känns så orättvist. Känns så fel. Kunde olyckan ha undvikits? Fungerade bommarna? Inga ord kan trösta i en situation som denna. Jag deltar i deras sorg.
Anders Carlberg, en person som såg potentialen hos unga, lyssnade på dem och skapade Fryshuset för att förverkliga sina och ungdomarnas idéer för ungdomarnas bästa. Han är också död. Anders inbjöd oss lokalpolitiker regelbundet till Fryshuset och informerade och visade oss verksamheten där. Det gick inte att undvika hans äkta engagemang och kärlek till ungdomar, speciellt för dem som låg på "riskzonen". Han trodde på dem när samhället hade redan tappat sin tro. Han var en person som lämnar ingen oberörd. Han satte sina spår på många av oss. Vi får bära vidare hans tankar och idéer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar