Vad kan vi lära av Frankrike när det gäller äldreomsorg?
Idag på förmiddagen lyssnade jag på Bernard Fragonard som är en av Frankrikes främsta experter inom välfärd och socialförsäkringar. Frankrikes demografiska utmaningar med allt fler äldre är desamma som vi i Sverige kommer också att bemöta. Hur löser vi vårdbehovet och de kostnader som detta medför? Jag fick en uppfattning om att Frankrikes äldreomsorg baseras på i ganska stor del av släktingarnas oavlönad arbetsinsats idag och även i fortsättningen. Men naturligtvis finns det också hemtjänst som nyttjas speciellt av de äldre som har högre inkomster och kan köpa det. De med små inkomster får lov att förlita sig på döttrarna.
I Sverige har vi ju valt att ha offentligt finansierad äldreomsorg som möjliggör kvinnornas förvärvsarbete och professionell äldreomsorg. Enligt Kristina Mårtensson (från Kommunal) finns finansieringsutrymme i skattetrycket efter flera års skattesänkningar om den politiska viljan finns.
I båda länderna föredrar man att de äldre bor hemma så länge som det är möjligt. Det är faktiskt bara 6 månader som de franska seniorer hinner bo i särskilda boenden innan de dör. I Sverige är det 1-1,5 år. Jag undrar faktiskt om alla är medvetna om hur viktigt den eller de stunder är för de äldre då hemtjänsten kommer och besöker dem. För många är det den enda kontakten med "yttervärlden". Vi har ett stort ansvar att ge en värdig ålderdom till seniorer. Hur skulle vi själva vilja ha det? är frågan som ska handleda oss i det arbetet.
Mycket intressant förmiddag där jag kunde kombinera mitt intresse för franska språket och lära mig någonting nytt inom äldreomsorgen.
En av våra nya medlemmar, Lars Barkström har flitigt deltagit i alla våra dialogmöten i kommunen. I kväll mötte vi honom väldigt förvånad över att Ray Idermark (M) kommunfullmäktiges ordförande svarade inte på hans hälsning på vägen in i biblioteket trots att de har varit partikamrater tidigare under en lång tid. Jag håller med, underligt beteende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar