Utanförskapet bland utrikesfödda har ökat från 22% till 35% under de senaste 6 borgerliga åren. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström svarar på frågan "Ert vallöfte för fem år sedan var att minska utanförskapet. Hur har det gått?" Hon svarade:" Gapet måste minska till 2014." Vad cyniskt! Varför till 2014? Varför inte nu eller helst igår? 2014? Jo, då är det valår. Är det maktbegäret som styr handlingen eller är det utrikesföddas utanförskap? Problemet är inte lätt, det medger jag. Det är så lätt att kritisera (S) politik men allianspolitiken även på detta område har varit större misslyckande än sosseregeringens.
Bristande svenskkunskaper sägs vara en orsak till att de utrikesfödda har sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden än svenskar. Hur tror ni att man lär sig språket? Inte i alla fall hemma med sin lika utrikesfödd maka/make. Vi utrikesfödda lär oss språk precis på samma sätt som alla andra människor i världen, i dialog med svenskar. Prata, prata, prata... Och var finns svenskar? Jo, på arbetsplatser. Ond cirkel eller hur? Dålig svenska, inget jobb, inget jobb, dålig svenska.
Anders Johansson, det frispråkige kommunalrådet i Sigtuna, anställer alla arbetslösa kommuninvånare som har försörjningsstöd under ett års tid med avtalsenliga löner om de går med i A-kassa. Jag anar att många av dem som han kommer att anställa är utrikesfödda. Han är sosse! Han driver arbetslinjen hårdare än någon annan kommunalråd oavsett politiskt partitillhörighet. Vinsterna på detta sker på flera olika områden. En vuxen människans självkänsla hänger väldigt tätt ihop med det arbetet hon/han gör. En människa som inte kan försörja sig själv och behöver be ekonomiskt bistånd från andra arbetande skattebetalare via socialförvaltningen har efter ett tag ingen självkänsla. Hur mår en sådan person efter 6 månader, efter 6 år, efter hundratals ivägskickade ansökningshandlingar? Vi kan inte veta, för vi har ett jobb att gå till. Men vi kan ana och vi önskar att INGEN behöver genomleva en sådan psykisk påfrestan som arbetslöshet innebär.
Med Sigtunamodellen möjliggör man arbetslösa utrikesföddas chans att lära sig svenska språket på de kommunala arbetsplatserna. Det är det bästa sättet att lära sig språket! De lär sig språket, får gemenskap med andra anställda, lön, egen försörjning, erfarenheten, kunskaper, kontakter, självkänslan. De får livet tillbaks!
Vi skulle göra detsamma om vi hade makten i Vallentuna. Inte på valåret 2014, utan idag. Inte för valfläskens skull utan för de arbetslösas självkänslans skull. Ingen annan värdesätter arbetet mer än den som har varit långtidsarbetslös. De värdesätter alla jobb och det är därför de bidrar med extra mycket när de väl får chansen. VI DRIVER ARBETSLINJEN!!!