Dagens DN redovisade idag om kostnaden för årets skatterabatt för hushållsnära tjänster. 1,2 miljarder skattekronor har det kostat. 293 000 personer har sökt denna skatterabatt och flertalet av dem bor i Stockholms län.
Jag förstår verkligen dilemmat att tiden inte räcker till att skura golv så ofta som man skulle vilja när man har ett heltidsjobb och barn. Eller att de äldre behöver hjälp med gräsklippning och annat trädgårdsarbete på sommarhalvåret. Hushållsnära tjänster har alltid behövts och det har alltid funnits personer som har velat erbjuda dessa tjänster. Är syftet med skatterabatten att få flera att få jobb eller är syftet att underlätta barnfamiljernas vardag, öka livskvalitén i familjer med heltidsarbetande föräldrar så att de får mer tid och ork med barnen eller kombinationen av dessa två?
Gör de 1,2 miljarder kronor mest nytta på detta sätt? Hur många arbetslösa har fått jobb inom denna sektorn? Vilka arbetsvillkor har de? Jag läste för ett tag sedan i Morgonbris (=S-kvinnors tidning) att det förekommer oftare än man tror att dessa hushållsnära tjänster innebär mer än bara golvmobbning och fönstertvätt, att kvinnor/män förväntas utföra även andra "tjänster" med skatterabatt. Jag medger att jag har varit så naiv att jag inte ens tänkte på att mina skattepengar skulle kunna användas på det sättet.
Jag är övertygad om att dessa pengar kan användas mer effektivt och få fler i arbetslivet än att rabattera hushållsnära tjänster för dem som har råd att betala fullt pris.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar