Den internationella kvinnodagen fyller verkligen sin funktion också som ett uppföljningstillfälle då man stannar upp och ser vad har man åstadkommit under det senaste året när det gäller jämställdheten. Vi Socialdemokrater gjorde det också och märkte att vi som ett feministiskt parti har en läxa att göra. Det händer så mycket hela tiden i kommunen vilket gör att man kan glömma bort vissa saker som skulle behöva ständig uppmärksamhet.
Vi antog ett uttalande på vårt årsmöte om nollvisionen mot kvinnovåldet i Vallentuna. Vi har sedan länge drivit exempelvis frågan om rätten till heltid, nattis och lika lön för ett likvärdigt arbete. Men kvinnovåldet sker i det tysta, ofta borta från gator och torg, bakom stängda dörrar, i hemmet. De drabbade kvinnorna skäms, döljer sina skador och blåmärken och tar kanske skulden på sig för det som händer. Det blir inte rubriker i tidningar. Det är tyst lidande många gånger under väldigt lång tid, kanske åratal innan man söker hjälp, om man gör det.
När kvinnan sedan till sist tar kontakt med kommunens socialtjänst eller med en kvinnojour så ska det professionella stödet och skyddet finnas där så att kvinnan (och ev. barnen) orkar genomföra det här steget för sin egen och för barnens skull. Vi ska också bli duktigare på se och tyda på signaler som kan tyda på våld på hemmaplan och erbjuda hjälp.
Nu har vi lovat offentligt att vi hela (S) truppen på alla möjliga sammanhang ska kämpa för att göra vårt bästa för att våldet mot kvinnor ska minska, ska upphöra. Även här är det förebyggande arbetet nyckeln till framgång. Vi måste börja med barn och ungdomar och med att förändra attityderna mot våld både hos män och kvinnor. Det är inte fråga om trolleri utan detta är ett långsiktigt arbete där samhället tydligt markera att våld oavsett sammanhang är inte tillåtet. Det finns andra sätt att visa sitt vrede, missnöje eller vad det nu kan vara för orsak till detta beteende än att slå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar