10 juli 2012

Känner igen de "semestersymptom" jag brukar få i början av semester: rastlös och lätt retlig.  När normaltillståndet är fullbokade dagar från morgon till kväll och ev. en helt ledig dag i veckan så är mitt behov att strukturera mina "tomma" semesterdagar stort. Jag tar dock en dag i taget och testar mig fram till en balans mellan ska och inte ska. Ödet får helst spela sin roll också.

På grund av personalchefens avgång i fredags har jag fått gå med jobbtankar i huvudet i alla fall. Det här är inte längre någon fars, utan den mörkaste tragedin utan det minsta positiva inslag. Regissören är den enda som har manuset i sin hand och vi alla andra står och undrar över vad som händer näst. Ingen vågar ta egna initiativ, ingen vågar improvisera, ingen vågar ge det minsta ljud för tänk om det inte passar för regissören. Då blir han arg.  Det är han som har fått jobbet som regissör och därför ansvarar han hur pjäsen ska bli. Jag hör rop om att byta regissör så att flera kan få ta del av manuset så man får veta om sina roller och repliker och kan möjligen få ett lyckligt slut på pjäsen. Vems jobb är det att byta regissör? Vem har det mandatet? Det är nyckelfrågan! Om ingen vill titta på den här dystra tragedin och börjar bua allt högre,  då inser nog regissören att spelet är över eller?   Utan delaktighet och samverkan av alla inblandade, blir pjäsen sämre och risken finns att folk vill inte betala för en dålig pjäs. En teater utan åskådare är ingen teater. En teater utan skådespelare är inte heller en teater. Det räcker inte med en regissör!

Nej, att utveckla och ansvara för kommunal verksamhet kan inte jämföras med en teaterpjäs eller....?




Inga kommentarer: