3 december 2012

Skattesubventionerad läxhjälp? Det känns verkligen att Sverige håller på och förändras i rasande takt, till det sämre! Ett av skolans viktigaste uppdrag är att vara den kompensatoriska faktorn när det gäller elevernas bakgrund. Det vill säga att skolan ska erbjuda undervisning som gör det möjligt att uppnå resultat oavsett elevernas socioekonomiska faktorer. Föräldrarnas utbildningsnivå, kön, etnisitet, föräldrarnas inkomstnivå osv ska inte ge avtryck på studieresultaten. Alla ska nå målen! Det har varit lite av en nordisk hedersprincip genom tiderna.

Den borgerliga alliansen bygger upp nya klasskillnader med hjälp av våra skattepengar. Den som har råd att köpa läxhjälp ska få skatterabatt på det också. Den som inte har råd att köpa läxhjälp får inte det skatteavdraget. Rättvist? Inte ett dugg!

Läxans roll diskuteras knappast alls. Vilken betydelse och påverkan har läxan på studieresultaten? Det går inte att neka att repetition och övning ger resultat. Men läxan ska vara något som eleven kan redan men som kan befästas och inarbetas med hjälp av viss repetition. I det fallet behövs ingen extra hjälp. Barnen kan redan. Om skolan har misslyckas att ge eleven de kunskaper som han egentligen ska ha, är läxhjälp fel väg att gå. Läxhjälp ska inte vara att undervisa.

Eller hur tänker alliansen? Kan vem som helst ta lärarens roll? Är kostnaden för skatteavdraget motiverad när pedagoger i skolan ropar efter mer personella resurser till elever med särskilda behov? Hur satsar vi våra skattepengar mest effektiv så att de kommer till nytta för fler barn än bara en eller få? Man behöver inte fundera på dessa frågor särskilt länge innan man inser att om syftet är att barnen når de nationella målen i olika ämnen så ska alla tillgängliga pengar satsas på pedagogiskt utbildad personal I SKOLAN! Då kan det bli möjligt att ge undervisning i mindre grupper för dem som behöver det och ge den extra tiden för dem som behöver den förstärkningen.

Läxornas betydelse för skolresultaten ska inte överdrivas. Kompetenta och engagerade lärare är det absolut säkra kortet om Sverige vill höja skolresultaten. Satsa pengarna på dem istället!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Alla kan inte nå målen. Om du tex tänker på alla de invandrade barn som kommer hit i skolåldern och kanske bara har ett par år på sig innan de skall gå ut högstadiet... Hur skall de nå målen om de dessutom kanske inte har gått i skolan tidigare. Jag vill gärna veta hur du tänker?

Jaana sa...

Barn som kommer hit från andra länder ska få möjlighet att nå ämnesmål delvis på sitt modersmål samtidigt som de lär sig svenska. Att först vänta ett antal år tills svenskan räcker för kunskapsinhämtning i matte, SO- och NO- ämnen är fel väg att gå.Vi kan ta vara på barn- och ungdomars nyfikenhet och lusten att lära sig från första dagen de kommer hit.
Naturligtvis får man räkna med att målen nås, men att det tar en längre tid och möjlighet för det borde finnas.
Jag är alldeles övertygad om att fler barn skulle nå målen om skolan hade resurser att ge det extra stödet vissa barn behöver under längre eller kortare tid I SKOLAN. Vi höjer inte Sveriges placering i internationella jämförelser med hjälp av skatterabatterad läxhjälp.