Promenerade till jobbet i alla fall idag. Kände mig lite rastlöst och behövde komma ut. Jag påbörjade att läsa förstudien om Arlandabanan/bussförbindelsen. Byråkratiska texter, studier eller helt vanliga tjänsteskrivelser har ofta för mig obegriplig struktur. Varför måste man upprepa allt flera gånger om i samma rapport? Gör det rapporten "finare" på något sätt? Jag tycker att det är slöseri av läsarens och skrivarens tid och slöseri av papper att skriva samma bakgrundsfakta flera gånger om på olika ställen i samma rapport.
Att försöka räkna hem Roslagsbanans förbindelse till Arlanda går inte. Hur många tågförbindelser har man kunnat räkna hem i planeringsfas? Inte många! Vi måste kunna satsa på LÅNGSIKTIGT hållbara trafiklösningar även i länets nordöstra delar och vi måste minska bilberoendet. Spårbunden trafik innebär alltid barriäreffekt oavsett var i landet det byggs. Det är bara att acceptera. Det mest naturliga är att man bygger förlängningen av Roslagsbanan till Arlanda och möjliggör bl.a. att anställda i Arlanda området kommer att kunna välja att bo även i vår del av länet i framtiden. Det här är inte stridsfråga mellan (S) och alliansen i Vallentuna, ja i hela nordost, utan vi alla inser vilka positiva utvecklingsmöjligheter denna bana skulle innebära för bostadsbyggandet, tillväxten och inte minst för miljön!
5 kommentarer:
Jaana, ditt inlägg uttrycker en antiintellektuell hållning i strid med stolta traditioner inom socialdemokratin. Du negligerar i synnerhet SLs starka argument mot nya vägar eller en utbyggnad av Roslagsbanan till Arlanda över Markim och Orkesta - resandeunderlaget blir för dåligt och stora kultur- och miljövärden går förlorade. Observera också att diskussionen om projektets genomförande har 2030 som riktmärke. Den nuvarande trafiktekniska revolutionen kommer att lämna förslag om nyinvesteringar i smalspårig järnväg kvar på perrongen.
Lennart, jag har inte en aning om hur insatt du är i socialdemokratins stolta traditioner men jag är en socialdemokratisk pragmatiker som ser enorma utvecklingsmöjligheter för hela nordostsektorn om man bygger Roslagsbanan till Arlanda. (tillgång till arbetstillfällen, bostadsbyggandet, ökad servicenivå, kollektivtrafikmässig tillgänglighet, minskad co2 utsläpp...)
Jag negligerar inte, jag väger för- och nackdelarna emot och kan konstatera att banans fördelar väger mer. Jag har funderat mycket på kultur- och miljövärden i Markim Orkesta och är fullt medveten om att det kommer att kräva ett noggrant arbete för att ta fram det banalternativet som orsakar minst skada. Jag kan inte neka att tanken på att det just är en smalspårig järnväg med den historiska kopplingen till vår byggd som attraherar mig.
Denna rapport är skriven av tjänstemän och SL styrs av folkvalda politiker med alliansmajoritet idag som inte ännu har sagt sitt. Jag har uppfattat att den politiska ambitionen är att genomföra detta långt före 2030.
Bara helt kort: du kunde kanske ha undvikit din ironiska kommentar om min oanade kännedom om socialdemokratins stolta (intellektuella) tradition genom att googla. Jag vill också hälsa dig välkommen till ABF på Sveavägen den 24 januari kl. 14 då vi kommer att behandla denna stolta tradition.
Lennart, du syftar till (S) traditioner utan att precisera vad du menar egentligen. (S) har av tradition DRIVIT utvecklingen framåt vilket har i praktiken betytt många gånger dyra infrastrukturinvesteringar i områden där resandeunderlaget inte har varit tillräckligt i början men där investeringar har betytt så mycket mer för områdets fortsatt utveckling att man har genomfört de i alla fall.
Jag tackar ja till inbjudan och har nu reserverat tiden men tyvärr hittade jag inte någon evenemang på ABF:s hemsida som överensstämmer med dag/tid/ innehåll.
Det får inte vara så Jaana att man hänvisar till positiva kalkyler när de bekräftar ens förutfattade meningar och till att vissa trafikinvesteringar visade sig lyckosamma i efterhand när kalkylerna är negativa. Vart hamnar man då? Ska alla trafikprojekt genomföras vare sig de är lönsamma eller olönsamma enligt de företags- och samhällsekonomiska kalkylerna? SLs förstudie gör ju försök att beräkna långsiktiga effekter och för- och nackdelar av "Arlandsprojektet" utifrån uppskattningar av framtida befolkning i norrort, dvs den gör precis det som du efterlyser. Du måste vara mer konkret: vad gör SLs förkättrade tjänstemän för fel i sina beräkningar? De använder sig t o m av norrortskommunernas optimistiska uppskattningar av befolkningen 2030 för att vara på den säkra sidan i sina kalkyler.
Jag ser att ABF ännu inte annonserat om seminariet kring min och en kollegas artikel om Gösta Rehn i det senaste numret av Ekonomisk Debatt. Rehn skulle ha fyllt 100 år 2013.
Skicka en kommentar